Mat o Vin

I Fredags träffade jag Amanda, min LCC kompis som jag delade rum med i Washington på en restaurang i SF. Efteråt gick vi till en vinbar och drack lite vin och tjöta. Hennes kompis  kom också men är under 21 så det blev te för henne.
Ett av mina nyårslöften var ju att verkligen ta mej i kragen och umgås mer med vänner detta året, så so be it :) Amanda är jättetrevlig. Hon kommer från Riverside i Orange County, hennes mamma är vit och pappan från Tonga och hon ser verkligen "Pacific Islander"ish ut, jättesöt! Hon har jättestort krulligt hår :) Hon är väldigt pratglad och mer traditionell av sej, vilket jag gillar.

Jag har inte många amerikanska vänner, Jag har svårt för Amerikanare. Efter att ha bott här i 10 år har jag insett att dom är alldeles för ytliga, högljudda och skytiga för mej. Dom är jättetrevliga att prata med, och alltid kan man räkna med att få trevliga personer i kassan och i affärer,  nån "chatterbox" på bussen, men att hitta nära vänner är svårt!
Ta Blake t.ex, jag har känt han i 8 år, men vet fortfarande ingenting om honom. Man kommer aldrig Amerikanare på djupet.
Det är inte bara jag som tycker det, vid olika tillfällen har flera mina Au Pairer frågar mej om det är normalt att dom inte har Amerikanska vänner. Varför, frågar jag då, så visar det sej att det är av exakt samma anledning som jag. De är trevliga, men ytliga och svåra att lära känna. Då säger jag att jag bott här i 10 år och har typ, 3 amerikanska vänner. Resten är Europeer.
Det är alltid "Oh yeah, lets hang out soon" "Lets have lunch". JA, men när?? Säg en tid och plats och I will be there. Kanske kommer 10 minuter sent, men jag är där. Själv försöker man anordna grejer och det är alltid "awesome, lets do it". Och sen när man väl kommer till kritan så är är det segt med svar, upptagenhet, föräldrar i stan, skola jobb, rån. My god alla anledningar.
Jag är sån att jag gör saker som jag säger att jag ska göra. Vill jag träffa någon så anordnar jag det. Vill jag resa nånstans gör jag det. Vill jag lära mej något nytt gör jag det. Men Amerikanare, bla bla bla... mkt prata och LITE göra. Stör mej som faan.

Hur som hellst. Hoppas ni finner min lilla rant om Amerikanare nöjesfull :)